torsdag 30 juni 2011

En ovanlig biblioteksbesökare

Det verkar som om vi har blivit begåvade med en bibliotekskatt. Ja, det är ju säkert någon som äger den, men den har valt att hänga kring Medborgarkontoret ett par dagar nu. Då och då försöker den till och med gå in på biblioteket, men då blir det stopp. Vi vill ju att så många som möjligt (av de tvåbenta) ska kunna besöka oss utan risk att få en allergichock, så fyrbenta biblioteksbesökare får snällt stanna utanför.

Barnen som besöker oss har engagerat sig till 100% i denna ovanligt mysiga och sällskapliga kattfröken. De kommer med kattmat och oroar sig för var katten sover om det börjar regna. Sen blir det mycket gos och klappar så det är inte undra på att kisse vill komma tillbaka. Men ibland blir det för mycket uppmärksamhet även för en katt. Då tar den sin tillflykt till de yviga busksnår som omger vår entré, pustar ut och funderar på nästa kattliga äventyr.

Otaliga är de fakta- och skönlitterära böcker som skrivits om katter och katters liv. Några av mina favoriter är Doris Lessings bok som heter just "Katter" samt T.S Eliots "De knepiga katternas bok", den sistnämnda som förövrigt tjänade som inspiration till musikalen Cats. I detta sammanhang kan jag även tipsa om Vicki Myrons bok "Bibliotekskatten Dewey" som handlar om en äkta bibliotekskatt. En kall morgon hittar bibliotekarien i den amerikanska småsstaden Spencer en kattunge i bokinkastet. Katten döps till Dewey (efter bibliotekets klassifikationssystem) och trots en del inledande motstånd får Dewey stanna på biblioteket och sprider glädje till personal och besökare under många år. När han dog 2006 fanns hans dödruna att läsa i 300 tidningar världen över. Jag hoppas alla katter (och andra djur) får vara lika älskade och väl omhändertagna som Dewey var./Ulrika

tisdag 28 juni 2011

Den första klunken öl

Rödlätt som jag är har jag aldrig varit någon soldyrkare. Ändå har jag i min ungdom ägnat otaliga timmar på strand eller i en solstol "pressande" som det så fint hette. Jag bara SKULLE bli brun! Det enda som hände var att jag blev rödfnasig med inslag (eller ska jag kanske skriva utslag) av soleksem. Sålunda har jag kapitulerat och tillbringar sommrarna iförd hatt och långärmat när jag vistas längre perioder utomhus. Min salig farmor brukade t.o.m ha handskar på sig i solen, men där drar jag min gräns.

Trots avsaknaden av gyllenbrun hud är det trevligt att läsa utomhus. En som på ett utmärkt sätt har beskrivit känslan av att läsa på stranden är Philipe Delerm i boken "Den första klunken öl och andra njutningar". En behaglig bok som innehåller kortare betraktelser av ett urval av livets njutningar. Som gjord för att läsas långsamt och eftertänksamt, gärna med något svalkande inom räckhåll. En lätt bris som håller störande insekter på avstånd är också att föredra. Och så skugga för oss som trots grånande hårstrån innerst inne är rödluvor. /Ulrika

torsdag 23 juni 2011

Glad midsommar!

När man jobbar på biblioteket och medborgarkontoret i Råneå så möter man många människor under en dag. En del av besökarna kommer man väldigt nära på olika sätt. Jag har till exempel aldrig tidigare fått så många kramar av besökare som under min tid här. Ibland har jag försökt tänka efter hur många gånger per dag som jag svarar "Jag mår bra. Och du?" på frågan "Hej! Hur mår du?" Många gånger blir det. Det fungerar som ett slags vardagsnära terapi. Jag hör att jag säger att jag mår bra, alltså måste det vara sant. Att någon bryr sig om och att jag får bry mig om skapar en känsla av lugn och glädje. Vi är inte bara anonyma personer som lånar ut böcker, vi är Lena & Ulrika på biblioteket. Och för oss är du som kommer hit inte vem som helst. Du är grunden för bibliotekets existens. Utan dig skulle det inte finnas ett bibliotek, inga böcker skulle köpas in (och vi skulle inte få någon lön...).

Men att jobba på ett bibliotek är så mycket mer än bara ett jobb. Det är inget kall (även om det ibland kan verka så) men när det rullar på och vi lyckas med det vi är satta här att göra, då ger det en skön känsla som inte kan räknas i antal utlån eller någon annan statisktik. Då får vi energi som gör oss ännu bättre, ännu gladare och ännu stoltare över att få jobba här. Jag hoppas ni känner att ni är en del av den känslan. Trevlig midsommar önskar Lena & Ulrika

måndag 20 juni 2011

Semestertider

Nu börjar våra semesterperioder och man kan ju tycka att en bättre inledning vädermässigt vore önskvärt, men för mig som jobbar och dessutom har en trädgård med törstiga växter, så är regnet helt ok. Vi förväntade oss ingen rusning till biblioteket med tanke på regnet som verkligen öser ner i Råneå idag, men nu är det fullt hus. Damerna som sorterar inlämnade saker till Råne Returen är här, Bodil från Råneå församling och en familj som återvänt till Sverige och som behöver hjälp av medborgarkontorets personal likaså. Migrationsverket har sommartider och besöker oss bara en gång i veckan så det är många som passar på att komma hit idag för att får hjälp och ställa frågor.

Och faktiskt är det en hel del som trotsar regnet och kommer hit för att låna böcker. När vi närmar oss lunch kommer barnen vakna och börja strömma hit för att låna datorerna till spel, chatt och för att lyssna på musik. Jag jobber vidare med bilderboksplaceringar så att det ska bli lättare för våra besökare att hitta även där. Just nu är det bilderböcker om "Döden" och "Förskola och skola" som ska få en egen plats. Här ligger vi med andra ord inte på latsidan!/Ulrika

fredag 10 juni 2011

Den blomstertid nu kommer...Eller?

Idag är det skolavslutning i Råneå. Detta år har man valt att inte hålla avslutningen i kyrkan så det är inte samma ström av folk förbi Medborgarhuset som det vanligtvis är denna dag. Finklädda elever har nu börjat droppa in så smått för att låna böcker inför sommalovet samt använda våra datorer. För de allra flesta barn är sommarlovet efterlängtat, men för vissa barn är det inte lika roligt. De saknar gemenskapen, rutinerna, ja, till och med skolmaten. Då känns det tryggt att biblioteket och medborgarkontoret upplevs som deras frizon, vardagsrum och fritidsgård året om.

Många barn frågar oroligt om vi kommer att ha stängt på sommaren, men skiner genast upp när vi talar om att det inte är så. Råneå bibliotek är öppet alla vardagar med kvällsöppet till 19:00 som vanligt på måndagar. Den enda skillnanden är att vi stänger en timme tidigare tisdag-fredag dvs 16:00. Under sommaren kommer många till Råneå med omnejd för att bo i sina stugor eller besöka trakten som turister. I veckan har vi haft besök av ett engelsk par som cyklade i Norrbotten och försäljningen av fiskekort tycker jag har ökat markant de senaste dagarna. Hos oss kan besökarna få tips på sevärdheter, boende och aktiviteter och vi köper in nya böcker hela sommaren så det alltid ska finnas något för alla att koppla av med och inspireras av. Jag har inte ännu börjat fylla på högen av sommarläsning, men det kommer, var så säker!/Ulrika

onsdag 1 juni 2011

En gåtfull vänskap

Jag erkänner. Jag är inte särskilt intresserad av matematik. Jag kan räkna procent när jag ska handla och multiplikationstabellen får man ju användning av när man stickar, men det är ungefär allt. Men när Yoko Ogawas "En gåtfull vänskap" kom i svensk översättning blev jag genast intresserad. En hushållerskas berättelse om hur det är att arbeta för en gammal matematikprofessor vars minne bara varar i 80 minuter kändes som en bra bok att läsa just innan man ska somna. Kanske skulle den vara lika sövande som jag ofta uppfattade matematikböckerna i min ungdom? Men så blev det inte. Själva boken har ett mycket tilltalande format; mindre än en pocket men med hårda pärmar. Omslagspappret är präglat med siffror som framträder genom bilden på den gamle mannen som står med ryggen mot betraktaren. Bokplasten gör att jag upptäcker siffrorna av en slump; de framträder när man vinklar boken i vissa lägen. Boken är lätt att bära med sig och ryms till och med i min handväska.



Själva berättelsen fångar mig redan på första sidan med sitt lågmälda tilltal. Det är som om hushållerskan sitter på en stol bakom mig eller snarare att jag som läsare får sitta på en stol i köket där hon förbereder en måltid för Doktorn och sin son. Det är en historia om minnen och vänskap. Och om godhet! Hur ofta får man numera läsa om godhet i en roman? Motvilligt blir jag även intresserad av matematik och gör min omgivning förbluffad när jag börjar berätta om primtal. Det här är skönlitteratur när den är som bäst. En helhetsupplevelse från första stund när jag har boken i min hand, den fördjupande läsningen som väcker intresset för något helt annat, i detta fall matematik och så glädjen att en till synes enkel historia får mig att bli alldeles varm inombords. Läs! Läs! Läs! /Ulrika