Det händer saker i Tunisien och Egypten. Människor har fått nog. Människor går samman och protesterar. Jag kommer av någon anledning att tänka på Jennie Dielemans bok Välkommen till paradiset, som kom 2008. En reportagebok om turismindustrin. En berättelse om de moderna turismströmmarna, från massturismens födelse på Gran Canaria, till dagens chartersuccé Thailand. Boken handlar inte om Tunisien eller Egypten. Men den handlar om turistarbetare i Dominikanska Republikens slumområden och om burmesiska flyktingar som bygger hotell i Thailand. Den ställer frågor om varför vi reser och hur. Den beskriver hur semestern som fenomen har utvecklats från politik till upplevelse. Och hur massturismens utveckling i de flesta fall bygger på den rika världens utnyttjande av fattiga människor, där pengarna från turisterna sällan stannar i landet.
Egypten är ett populärt resmål för många svenskar idag. Jag vet inte hur stor andel av resenärerna som funderar på hur landet de åker till styrs, och hur människorna som lever där har det. Inte så många, tror jag. Kanske borde de göra det. Kanske borde de läsa Dielemans bok och reflektera lite över sitt resande. Kanske borde de istället för att bli arga och upprörda över att trippen till all-inclusive-hotellet i Sharm El Sheikh riskerar att bli inställd, visa sin sympati för människorna som protesterar på gatorna i Kairo. /Lena
Det är intressant att höra hur folk resonerar när deras resa blir inställd. Främst oroar man sig för att man ska tvingas "förstöra sin semester" genom att flyga hem mitt i om det blir revolution. När de får frågan varför de reser till länder som är diktaturer, svara de "Men resebolagen säger ju att det är säkert och jättefint!" Man vet inte om man ska skratta eller gråta...
SvaraRadera