Den skräckslagne stekelsamlaren

På fredagen fick jag så äntligen "Den skräckslagne stekelsamlaren" i min hand". Som jag har väntat på denna bok! Jag blev fullständigt förälskad i Annalena Hedmans debut "Min första världssensation" som kom 2010. Denna bok är den andra i serien om Abbe och hennes kompisar i Istermyrträsk. Förväntningarna var höga när jag på lördagen drog mig tillbaka i mitt arbetsrum för att krypa upp i läshörnan och bara försvinna in i bokens värld. Denna gång handlar det om rädslor och främst Abbe och hennes närmast paniska rädsla för insekter och kryp. Tyvärr vimlar det av kryp i Istermyrträsk och Abbes mormor gör sitt bästa för att Abbe ska komma över sin rädsla.

Det går inte så bra till en början, men tack vare Abbes nyfikenhet och vilja att göra bra saker för andra så övervinner hon till slut sin rädsla och hela historien får ett lyckligt slut. Annalena Hedman skriver lättläst och medryckande och lyckas klämma in allt som en bra barnbok ska innehålla (till och med det politiskt korrekta), men så är hon ju även bibliotekarie och vi brukar ju veta vad som går hem hos våra besökare: kort sagt en bra bok att läsa själv eller läsa högt i klassen. I slutet kommer en passage som jag har god lust att brodera på en bonad eller nåt men det har jag inte tid med just nu så jag citerar istället:

"Men livet är ju som det är. Man blir olyckligt kär och får grina, man får en talja i skallen och får ont i ryggen. Man blir påkörd bakifrån i bilen av nån idiot som inte kan hålla avståndet. Men går man och gruvar sig för allting så blir det ju bara värre. Att vara rädd är oftast värre än det man är rädd för"

Så sant som det är sagt. Tack Annalena för dom orden och för alla de andra också för den delen. /Ulrika