Ex Libris

Har haft förmånen att vara ledig ett antal dagar efter nyår och en sådan skön ledighet det har varit! Få måsten, ett lugnare tempo och många gånger en spinnande (eller snarkande) katt i min närhet. I helgen var det så dags att sluta nattsudda och börja så smått att förbereda sig på arbetslivet igen. Vi mjukstartade, maken och jag, med att montera ihop ytterligare en bokhylla. Ett tydligt tecken på att man behöver mer utrymme, är när böcker blir intryckta lite kors och tvärs i hyllorna. När vi ändå var i farten föreslog jag att vi skulle börja slå ihop våra boksamlingar, för att få bättre överblick över vårt bestånd. Det börjar bli mer regel än undantag att vi blir stående med pannorna i djupa veck och frågar oss "Har vi inte den här?" när vi är på loppisar och antikvariat. Alltså behövs lite strukur, lite ordning och hoppades jag, lite gallring... Men när man lever med en samlare, är det inte så lätt... "Vet du hur svårt det är att få tag på denna bok numera?" sa min man och viftade med inte mindre än 3 exemplar av bröderna Sjöströms "Silverarken". Jag muttrade något om att vi kanske inte behövde ha ALLA tre i hylla samtidigt. Han i sin tur muttrade något som jag är glad att jag inte hörde...

Om man vill få en inblick i svårigheterna att slå ihop boksamlingar, så kan jag varmt rekommendera läsning av Anne Fadimans essäsamling "Exlibris". Den innehåller många trevliga reflektioner om läsning och böcker. Och trevligt var just precis vad min man och jag hade det bland högarna av böcker. Samtidigt förstår jag att det inte är det lättaste att leva med en person som vill ha skönlitteraturen uppdelade efter författarens efternamn och gärna efter genre också. Och hur ska vi sortera faktalitteraturen? Jag har ju SAB-systemet i huvudet men samtidigt måste det ju fungera rent praktiskt. Vi får se hur det blir. En process är satt igång. Men i hallen står en röd bokhylla som min gamle far snickrade åt sina föräldrar när han gick i skolan. Där har jag alla mina Terry Pratchett och mina seriealbum och där får de stå kvar. Inget SAB-system i världen kan ändra på den saken. /Ulrika i Gammelstad