Mamma borta

Ibland behövs det inte så mycket för att en mötestrött bibliotekarie ska piggna till och känna läslusten återigen flöda genom kroppen. Ett sådant vitaminpiller är Chris Haughtons bilderbok "Mamma borta". Redan första anblicken slår an en ton hos oss som är 70-talister med en grafiskt kantig (men mycket söt!) uggla på omslagets smutsgröna bakgrund. Bilderboken inleds med ett citat från Robinson Crusoe "Så se vi aldrig vårt verkliga tillstånd förrän det framstår för oss i sitt rätta ljus genom sin motsats, och aldrig känna vi värdet af hvad vi njuta, förrän vi sakna det." När läste ni senast en sådan inledning i en barnbok?

Vi som jobbar på bibliotek har en hatkärlek till de barnböcker som är utrustade med flikar och andra finesser, men i den här boken är finessen enbart en rolig överraskning. Klara och murriga färger varvas i tydliga bilder av miljön och berättelsens karaktärer.  Handlingen är enkel och rättfram; den lilla ugglan sover med sin mamma och ramlar i sömnen ner från trädet. Mamma är borta! Hur ska det gå?

En ekorre kommer till ungens räddning och tillsammans ger de sig av genom skogen för att leta efter ugglemamman. Texten är delvis en lek med former och vi får möta många av skogens djur innan berättelsens lyckliga slut. Eller??? Till och med en pytteliten "cliffhanger" lyckas författaren få med på slutet.  Ååååh!!! Jag bara älskar allt med den här bilderboken! En tidlös berättelse som tål att läsas om och om igen av generationer./Ulrika