Mi scusi Alghero!

Förlåt mig - jag hade fel! Ni hade lyckats gömma ert nyuppståndna lilla bibliotek tillräckligt långt utanför centrum, och på en anonym adress, så att varken jag eller många av invånarna i Alghero visste att ni existerade. I alla fall: ni har ett bibliotek. Bra! Visserligen svårfunnet, och med obefintlig skyltning på byggnaden, men ändock... Den något åldrade manlige bibliotekarien som satt vid ett bord i ett av de små rummen, var som hämtad ur en svunnen tid, med tweedkostym, slips, hornbågade glasögon och allvarlig uppsyn. Utstrålning: "Vad gör ni här?" Bäst med ert bibliotek: rummet med alla DVD-filmer, för både vuxna och barn, med språkalternativen BÅDE italienska och engelska (existerar knappast i den itallienska televisionen...) Dessutom: gratis lån i två dagar. Sämst: blickarna från både bibliotekarien och de få övriga besökarna, när jag och mitt sällskap kommunicerade via viskningar. Budskap: "Det här biblioteket är inte en dynamisk mötesplats mellan både människor och litteratur, utan en plats med tre små rum och en liten korridor, där man i tystnad betraktar bokryggar (inte exponerade framsidor), för att försöka hitta det man söker." Ett litet plus dock för de fyra internetuppkopplade datorerna. Ett stort minus för ett bibliotekssystem där man fortfarande söker böcker via katalogkort. (Existerar det någonstans i Sverige idag?!) Min önskan: Ett större och modernare bibliotek för Algheros invånare, och alla dess besökare, från många olika platser i världen. Enligt den manlige bibliotekarien fanns det planer för att biblioteket skulle flyttas närmare centrum, oklart när, och uppstå i något "modernare form" inom sinom tid... Mitt råd: Glöm inte bort att marknadsföra att ni finns! (Om ni vill att vi ska komma till er...) /Lena