onsdag 29 augusti 2012

Skälig misstanke

En italiensk manlig advokat i 40-årsåldern, som egentligen skulle vilja ägna sig åt skrivande och bli författare. Som är sysselsatt med filosofiska funderingar och har vissa problem med att få till varaktiga kärleksrelationer. Som tycker att det inte är så självklart att sortera människor i onda och goda. Kort sammanfattning av huvudpersonen Guerrieri i Gianrico Carofiglios deckare. Som jag rekommenderat tidigare. Och jag kan naturligtvis ses som lite partisk, eftersom jag nästan blir på bra humör bara av att befinna mig i en historia som utspelar sig i Italien. I det här fallet Bari i Syditalien. Fast det räcker såklart inte för att gilla en bok. I Carofiglios senaste deckare Skälig misstanke, hamnar Guerrieri i ett moraliskt dilemma. Han får förfrågan om att försvara en man, Paolicelli, som han i sin vänsterorienterade ungdom själv blivit misshandlad av. En man som då tillhörde en fascistisk grupp, och nu är misstänkt för att i sin bil ha fört in ett stort parti kokain i samband med en hemresa från Montenegro. Den misstänkte känner dock inte igen Guerrieri sedan tidigare, och vill väldigt gärna ha honom som advokat. Så vad gör Guerrieri? Jo, naturligtvis åtar han sig fallet. Och längs vägen hinner han, med ganska mycket självironi och humor, fundera och reflektera över om en gammal fascist verkligen kan ha samma litterära och musikaliska preferenser som han själv?! Och huruvida det är lämpligt att bli intresserad av klientens fru?! Däremellan spelar han också napolitansk poker med gamla klienter i det ruffiga Libertàkvarteret, och besöker det nattöppna bokcaféet. Hur Guerrieri lyckas med sitt fall ska inte förtäljas här. Det får man läsa om i boken. Jag vet i alla fall att karaktären Guerrieri har min fulla sympati. Och det har framför allt att göra med den människosyn Carofiglio förmedlar genom Guerrieri. Att inte göra skillnad. Att vi alla är komplexa varelser. Att människor kan förändras. Sedan är det ju lite roligt, att jag efter att ha läst en italiensk deckare, får lust att läsa Hopckes analytiskt psykologiska bok Slump och synkronicitet. Att Carofiglio lyckas med att förmedla det mervärdet till mig, liksom. /Lena

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar