Spela för livet

Två bröder, Deo och Innocent, förlorar sin familj, sin amai (mamma) och morfar, i ett militärt överfall i en by i Zimbabwe. En svår flykt påbörjas, med några få viktiga tillhörigheter: en bunt sedlar insydda i Deos hemmagjorda fotboll och Innocents Bix-box låda och batteridrivna radio. Till fots genom andra söndrade och utrensade byar. Undangömda i lastbilsekipage. Med risk för livet genom svårforcerad terräng bland vilda djur. Med hoppet om att en dag nå fram till Sydafrika, och kanske återse sin far... Michael Williams har skrivit en väldigt ömsint och berörande berättelse, med utgångspunkt från historier han själv tagit del av när han arbetat bland hemlösa ungdomar i Kapstaden i Sydafrika. Om en speciell syskonrelation, där Deo får axla ett slags föräldraansvar till sin flera år äldre men funktionshindrade bror Innocent. Om fotboll och den fostrande och läkande gemenskap som den tillsammans med andra kan skapa. Men framför allt, en historia om svåra umbäranden och förluster. Vad det innebär att vara på flykt och inte veta om man ska överleva nästa dag. Spela för livet är klassificerad som en ungdomsbok, men som med många bra och viktiga sådana, kan den naturligtvis och med fördel även läsas av vuxna. Längst bak i boken har författaren skrivit några extra rader om främlingsfientlighet, fotbolls-VM för hemlösa och också bifogat en ordlista med afrikanska ord som används i berättelsen. Föredömligt. Läs Spela för livet och få lite perspektiv. Kan kanske behövas så här i juletid, när många av oss "springer för livet" för att hinna med alla måsten, som egentligen inte är så viktiga. Jag känner att den här boken måste jag prata om med några av våra biblioteksbesökare i Råneå med ursprung i afrikanska länder, som kommit till oss och Sverige som flyktingar. Kanske kan de ge mig ännu mera kunskap om den här verkligheten. /Lena