Själamakerskan

Mer än någonsin ser jag fram emot att få ta del av Lenas reflektioner om Michaela Murgias "Själamakerskan". Jag föreställer mig att hon med sin koppling till Italien och Sardinien, kommer att läsa in sådant som gått mig förbi. Det är upplagt för ett boksamtal känner jag!

Berättelsen inleds med att Maria adopteras bort av sin fattiga mor till en kvinna som
är barnlös. Tzia Bonaria är en duktig sömmerska, men hon är också en accabadora eller "själamakerska", en som kan ge dödshjälp. Under många år lyckas hon hålla det hemligt för Maria, men när det till slut avslöjas kan inte Maria acceptera sin adoptivmors förklaringar utan reser sin väg. Maria tror sig kunna starta ett nytt liv och glömma sitt förflutna, men tiden kommer då hon inser vad hennes adoptivmor menade med "Säg aldrig: det här vattnet vill jag inte vidröra. Plötsligt skulle du kunna sitta där i baljan utan att ens veta hur du hamnat där." Berättelsen om Maria och själamakerskan är den röda tråden, men runt den utspelar sig flera separata historier som alla är del i Marias utveckling från ett omedvetet barn, till en ung kvinna med insikt om sig själv och livet.

Denna roman på 180 sidor är som en handgjord pralin. När jag slår igen boken fylls jag av lycka och tacksamhet över att någon har skrivit detta och att jag har getts förmånen att få läsa. Som alltid när jag upplevt någonting riktigt bra så avundas jag er som ännu inte har läst detta. Ni har underbara stunder framför er i själamakerskans dotters sällskap./Ulrika

Att gå i cirklar är att gå framåt

Fick just en fråga om jag kunde rekommendera några bokcirklar i Luleå. Det är ju en sån fråga som jag förväntas kunna svara på, men jag kände att det är en vit fläck för min del. Om man inte är +65 förstås, för då har pensionärsorganisationerna en hel del på gång. Vad finns det för oss som är knappt halvvägs till pensionen? På nätet finns en hel del, men om man vill träffas och prata som vanligt? Vi har ju haft bokcafé på några bibliotek vilket är trevligt och kravlöst. Men om man vill ha något mer... Skulle ni delta i en bokcirkel som biblioteket anordnade? Eller har du tips om bokcirklar som startar till hösten? Hör i så fall av er till Gammelstads bibliotek. Maila på gammelstadsbibliotek@lulea.se ring 0920-454075 eller kommentera här på bloggen. /Ulrika

Där ingen har gått

Såhär i sommarvärmen (nåja...) passar det extra bra att svalka sig med en deckare. Om den dessutom utspelar sig i iskall miljö som i detta fall området på och kring Grönland, är det upplagt för mysrysande läsning. Halvinutiten och vildmarksguiden Edie Kiglatuk i Melanie McGraths "Där ingen har gått" är som en korsning mellan fröken Smilla och Miss Marple.  Det som börjar som ett rutinuppdrag att guida några turister, slutar med ond bråd död. Edies älskade styvson Joe blir kort därpå både dödad och misstänkt, något som Edie inte har tänkt låta passera trots myndigheternas och samhällets ovilja att utreda saken närmare.

Jag dras snabbt in i historien, inte minst på grund av fyndiga formuleringar och alla inutiska ord som används.  I slutet av boken får man en liten förklaring av just språket och om ortsnamnen vilket lockar till fördjupad läsning om Arktis och inuiterna. Första halvan av boken flyter på i ett jämt men rappt tempo, sen kommer en passage då teorierna om morden blir allt snårigare. Fler och fler personer blir misstänkta (Agatha Christie myser i sin himmel). Till slut lyckas Edie lösa mysteriet i en nagelbitande upplösning då jag läser så snabbt att jag nästan skär mig på bokbladen. Vill du provläsa boken finns ett avsnitt här.

Om man gillar Edie och håller på att förgås av läshunger efter en fortsättning, så finns det substitut. Hannah Nyalas böcker om Tally Nowata påminner i upplägget mycket om "Där ingen har gått". Starka kvinnor med tuffa jobb, vacker men kärv natur, mord och småkomplicerade relationer. Om man gillar snö och is finns det ett antal andra romaner och deckare man kan läsa, men det ska jag ta en annan gång. /Ulrika

Delaktighet

Kanske tillhör du inte den nöjda låntagarkategorin som jag skrev om tidigare i veckan. Kanske tycker du att vi borde ha större utbud av viss slags litteratur, eller att vi helt saknar de böcker som du söker efter och är intresserad av. Berätta gärna det för oss i så fall! Vi vill veta vad du tycker! Lämna inköpsförslag och/eller delge oss dina synpunkter på hur biblioteket kan bli bättre! Om vi inte har möjlighet att köpa boken/böckerna du önskar till vårt bibliotek, så kan vi oftast göra inlån från något annat bibliotek, så att du ändå kan hämta ut boken/böckerna hos oss. Och vill du inte, eller kanske inte har möjlighet att kommunicera dina förslag/önskemål direkt med oss vid ditt besök på bibblan, så går det självklart också bra att ringa eller maila: 0924-57562 eller raneabibliotek@lulea.se . Att skriva en eller annan kommentar här på bloggen, är naturligtvis också OK:-) Välkommen med synpunkter! /Lena

Bokkul på biblioteksnätet

Om du vill gnugga geniknölarna en stund så föreslår jag ett besök på http://www.bibblo.se/tavlingar/sommartavling Där pågår just nu och till och med 12 augusti en klurig boktävling. För barnen finns det en massa kul att göra på http://www.barnenspolarbibliotek.se/ Bland annat kan man skriva boktips och ha chans att vinna läsdagböcker där man skriver ner författare, titel och tankar om böckerna man läst. Läsdagbok är för övrigt en bra present till bokmalar i alla åldrar. /Ulrika

Bra utbud

"Jag måste bara få säga, att ni har ett fantastiskt bra utbud, för att vara ett så litet bibliotek. En oerhörd bredd. Jättekul!" Kommentar idag från en av våra sommargäster med hemvist i Stockholm. Tack för det! Vi blir alltid lika glada av att höra, att det vi erbjuder är intressant och angeläget för våra låntagare:-) /Lena

Det gäller att passa på!

Våra besökare är en ständig källa till glädje och inspiration. En gammal dam kommer in för att låna böcker och berättar att hon snart ska ge sig ut på en resa, en av många hon gjort på sistone. För några år sen drabbades hon av sjukdom som hon nu återhämtat sig ifrån trots att den innebar vissa funktionsnedsättningar. Jag säger något beundrande om att hon ändå orkar resa så mycket och hon svarar "Det har jag lärt mig är att livet kan förändras snabbt och hux flux kan man inte göra det man kunde igår. Det gäller att passa på!" Damen klappar mig på armen och rullar sedan vidare med sin röda rullator mot nya spännande upplevelser.

En familj kommer in och sprider sig i biblioteket. Barnen dyker in i läskojan och lägger sig tillrätta med en trave bilderböcker. De vuxna tar en korg och vandrar långsamt in bland hyllorna, bläddrar i tidskrifter och småpratar sinsemellan. Jag ger några boktips, svarar på frågor om nyutkomna faktaböcker och när de ska gå säger en kvinna att hon uppskattar små bibliotek för de är så överskådliga och mysiga. Jag är ju partisk, men känner samma sak även för matvarubutiker och andra affärer. Man blir fort trött när man ständigt översköljs av information och valmöjligheter, då man måste leta efter saker och när det inte finns någon att fråga. Och allt ska gå så snabbt. Tänker på det där klottret på bron över vägen från Bergviken till Östermalm där det stod "äta, jobba, sova, äta, jobba, sova..." längs med hela staketet. Finns det klottret kvar? Nä, det är skönt med det lilla som ger plats för tanken att vandra och för människor att mötas./Ulrika