277 sorters kakor

När du tröttnat på dina vanliga kakrecept och söker efter en lite större utmaning i köket, då är Jan Hedhs "277 sorters kakor" boken för dig. Här finns det mesta i kakväg. I vanlig Hedhsk anda duger inga halvmessyrer. Kallvispad vaniljkräm med vanillin är en styggelse och bara den bästa chokladen duger till en riktig Pâtisseerie ganache dvs chokladtryffel. Men tro inte för den skull att de enklaste småkakorna ska slarvas med! Jan Hedh behandlar allt från bondkakor till krokaner med samma kärlek och omsorg. Allt andas kvalité och perfektion.

Recepten kräver en riktigt bra köksvåg för här mäts inte mjöl i deciliter minsann! När jag bläddrar igenom recepten fylls jag av tanken att ta tjänstledigt i 277 dagar och baka en sort ur boken var dag. En sorts kakornas retreat om ni så vill. Det är tyvärr ödets ironi att jag egentligen inte är så särskilt förtjust i att äta kakor. Det är själva beredandet av kakorna som är den verkliga njutningen för mig, något som min omgivning inte verkar allt för bedrövade av. /Ulrika

Korsbefruktningar

När litteraturen fungerar som bäst, kan den förutom en givande läsupplevelse, ge inspiration och lust att läsa också andra texter och författare; som man ännu inte har förstått att man kanske borde ha läst. Den kan också frammana impulser att lyssna på ännu ej upptäckt eller tillfälligt glömd musik, eller kanske att se en fortfarande osedd film. Korsbefruktningar åt alla håll och kanter alltså.

Under min julledighet har jag läst både Keith Richards Livet (2010) och Erica Jongs Förföra demonen: att skriva för livet (2010). Två läsvärda böcker. Båda beskriver ett par färgstarka personligheter: en manlig artist som producerat fantastisk musik, men också dragit i sig lite för mycket droger; och en kvinnlig författare med stor kärlek till litteraturen, men också med stor aptit på män och livet i stort. Båda uppmanar till mod att gå sina egna vägar, och uppvisar återkommande misstro mot auktoriteter. Båda tycks också ha en hel del humor och viss självdistans, när de skriver om sina inte alltid så lyckade val i livet. När jag som läsare tar del av de här berättelserna, tillkommer dessutom en slags extra bonus. Richards får mig genom sina många musikreferenser att börja rota i mina egna och andras skivarkiv. Hur kommer det sig t ex att jag nästan glömt hur fantastiskt det svänger om Fats Dominos låtar Where did you stay, All by myself och Ain´t it a shame?! Jong väcker genom sina litterära utläggningar min nyfikenhet på både Philip Roths Portnoys besvär (1969) och John Updikes Par om par (1969). Korsbefruktningar inom den litterära världen, när den fungerar som bäst; och ytterligare skäl att fortsätta läsa, många olika slags böcker.

God fortsättning på det nya året! /Lena

Hemmafru 2.0

Bokens undertitel är "Om inredningsmani, värdinnehybris och andra moderna kvinnofällor". Det handlar alltså om kvinnor som trots att de är heltidsarbetande och ibland också småbarnsföräldrar, försöker leva som om de var hemmafruar. Hemmet ska vara fläckfritt, fikat hembakat, linnedukarna manglade och helst ska man ha en stickning på gång också. Författaren Marina Nilsson undersöker både sina egna och andras hemmafrudrömmar och höjer ett varningens finger för att sträva efter perfektion, speciellt om man inte gör det för sin egen skull. Marina skriver att få kvinnor tokstädar sina hem bara för att sedan sitta i sin ensamhet och njuta av den blänkande diskbänken. Vidare resonerar hon att kvinnors önskan att gå ner i arbetstid, eller "downshifta" ofta är ett uttryck för att man inte trivs på sitt jobb. Tyvärr kan deltidsarbete få framtida effekter såsom sämre karriärmöjligheter och en knaper pension.

Jag uppskattar den lättsamma tonen i boken, blandningen av fakta med personliga reflektioner och Marinas sätt att beskriva olika företeelser. En blomsteraffär erbjuder en kurs i blombinderi för blivande brudar och Marina skriver "Istället för att fyllas till redlöshetens gräns och bli utklädd till gatuprostituerad, så kan man i lugn och ro sitta inomhus och böja lite på en tulpan." Samtidigt tycker jag att Marina ofta ser alla som gillar att virka och baka som förtryckta kvinnor som inte vet sitt bästa. Visst kan jag hålla med om att det är osunt att "kapprusta" med sina vänner om vem som kan göra den mest spektakulära middagsbjudningen, men den lycka jag kan känna när jag stickar mina egna sockar, den är verklig. Jag stickar inte för att imponera på grannarna, jag gör det för att jag tycker att det är avkopplande. Som vanligt är det bäst att inte bli fanatisk, vad det än gäller./Ulrika

God jul & gott nytt år!

Vi på Råneå bibliotek önskar alla som har besökt oss på olika sätt under året en riktigt god jul och ett gott nytt år. Det har varit ett fantastiskt 2010 med många spännande möten, både mänskliga och litterära. Vad 2011 kommer att bjuda på vet vi inte ännu. Men böcker kommer att ges ut, människor kommer att träffas, biblioteken kommer att vara öppna för alla och vi jobbar vidare för att ge våra besökare ett upplevelserikt biblioteksår. PS: Nu finns vi på bloggkartan.se :DS/Lena & Ulrika

Islams två ansikten

I efterdyningarna av bombdådet i Stockholm känner jag ett behov av att få svar. Och med svar menar jag inte braskande rubriker, suddiga filmer från övervakningskameror eller intervjuer med vittnen. Vad är det som driver en människa, en far, att i religionens namn ta sitt eget liv med förhoppningen om att han samtidigt ska ta många andra människors liv? Det finns naturligtvis inga enkla svar men lite mer förståelse finns att hitta, bland annat i litteraturen.

Jag läser Johannes Salminens "Islams två ansikten" som är en samling essäer, en blandning av historia, filosofi och religion skrivet i en pratsam lättillgänglig stil. Salminen reser i tid och rum och knyter samman folk via trosuppfattning och maktbegär. Historiskt framträder islam ändå som en ganska tolerant religion, mycket mer generös och livsbejakande än forna tiders kristendom. Vad var det då som förändrades och när? Salminen citerar den tunisiske poeten Meddeb ur "La Maladie de I´slam" som frågar sig hur man lyckas "förvandla en tradition som dyrkar livet och njutningen till en dyster jakt efter döden?" Inga fler svar alltså, men ändå en förhoppning att någongång ska vi alla dyrka livet och se på varandra som människor, inte som fienden. /Ulrika

En italiensk familj på gränsen till sammanbrott

En ung homosexuell man med författardrömmar. En konservativ far i syditalienska Lecce, som tror att sonen är strejt och studerar ekonomi i Rom. En skåpsupande kärlekskrank faster och en diabetessjuk farmor som älskar bakelser. Det är en del av persongalleriet i Ferzan Özpeteks senaste film om en italiensk familj som driver pastafabrik i Apulien: En italiensk familj på gränsen till sammanbrott.

Sonen Tommaso plågas av att inte kunna visa fullt ut vem han egentligen är för sin familj. För att bli förskjuten av fadern och därmed slippa ta över hans pastafabrik, planerar han att "komma ut ur garderoben". Just när han ska ta till orda vid middagsbordet, där hela familjen är samlad, händer dock något oväntat, som gör att hans "bekännelse" blir osagd, och dessutom tvingar in honom i familjeföretaget.

En italiensk familj på gränsen till sammanbrott är en rolig film, samtidigt som den skildrar vad som händer när omöjlig passion göms undan för att inte explodera. Filmen är också hoppingivande, eftersom den visar att en familj har möjlighet att bli något annat än ett instrument för social kontroll. Även i ett strikt katolskt land som Italien. För övrigt har det kanske också betydelse att Özpetek har turkisk bakgrund och därför kan se på Italien med lite distans. En sevärd film! Kanske en berättelse att ta del av när familjen är samlad under Julhelgen?! Om inte annat för att få igång lite spännande diskussioner?! God Jul! / Lena

Grattis!

Nu har vi dragit vinnarna i Barnboksveckans tipstävling och bilderbokstävling. 25 paket väntar på sina förhoppningsvis lyckliga vinnare. Kanske just Du är en av dem? Kom in på biblioteket och kolla.